Stureplansguiden backstage på QX galan

Vanligtvis är jag ju inriktad på att tipsa om ställen dit man går och dricker alkohol när jobbet äntligen är över efter en tung arbetsvecka, men idag blir det något annat. Den här gången pratar vi QX gala istället. Och inte ”jag satt i publiken, de dansade och sjöng” utan ”jag jobbade backstage och hängde i green room”. Jojo.

Hur kom det här sig då? Var jag innehållsproducent? Var jag Måns kostymör eller kanske Army of Lovers koreograf? Det hade ju varit fantastiskt kul om man kunnat ta åt sig av äran för en naken Måns hängades på en wreckingball eller Alexander Bards frenetiska juckande på Dominika Peczynski, men så var det alltså inte. Jag var en av de volontärer som såg till att kändisarna hittade ut ur sina loger eller green room, och in på scen när det var dags, och höll koll så att nästa nummer inte råkat gå på toaletten när de presenterades på scen. Inte särskilt krångligt, om inte någon artist försvunnit mitt i TV-inspelningen såklart.

Bilder: Christian Hagward

Måns Zelmerlöw både uppträdde och var konferencier, och på genrepet såg han minst lika charmig ut som om det funnits publik i lokalen, mycket proffsigt. Vi andra hade genomgång, teknisk genomgång och så ytterligare en genomgång innan gästerna började välla in och kameramännen gjorde sig redo för inspelning. De artister som inte skulle sitta med i publiken innan det blev deras tur fanns redan på plats uppe i sina loger eller hängde i green room och följde galan från TV-skärmarna därinne.

Backstage på en gaygala ser lite annorlunda ut än vanliga galor. Här var det vältränade gossar i sjömanskostym och bar överkropp (tackar), en kille på styltor med väldigt långa lack-chaps, otroligt vackra kvinnor i glitter och glamour som visade sig ha basröst, och så såklart de som helt uppenbart var dragqueens och badade i fjädrar. Och så Christer Lindarw som är en klass för sig.
Det alla hade gemensamt var att de fick lilla mig i mina 165 cm plus klack att känna mig som en dvärg. Långa, ståtliga, vackra muskulösa, och någonstans i bakhuvet började det där nyårslöftet om att träna mera ringa. Jag intalade mig själv att vore jag fortfarande dansare hade jag också sett ut sådär. Och med ”fortfarande dansare” menar jag ”tränat alla dagar i veckan för att en gång om året uppträda i stadens lokala gymnastikhall”.

Till min glädje var jag åtminstone längre än akrobatpojkarna Golden Powers. De små muskelknippena som i slow motion bände och vred på varandra så det var helt makalöst. Ännu roligare var i och för sig publikens reaktioner på detta makalösa! Hakor hängde långt ner i backen och en del höll för ögonen i ren förskräckelse. Självklart kom de igenom sitt nummer galant och när jag konstaterade efteråt att det där MÅSTE göra ont så fick jag ett flin och en axelryckning tillbaka. Och en förfrågan att vara med på bild med dem. Och bli vänner på Facebook. Toppen, de enda två killarna som inte är gay på stället är tre äpplen höga. I och för sig har uttrycket ”how you like them apples” sällan passat så bra, men i alla fall.

Bild 1: Christian Hagward

Måns swischade förbi i än den ena outfiten, än den andra, och så en gång utan helt utan. Rastlösa dansardonnor stod och trampade i väntan på att få komma in på scenen, och Robin Stjernberg fanns också backstage med oss ett tag. Han satt egentligen ute i publiken och skulle hämtas precis innan han skulle in på scen, men i sista minuten fick vi reda på att han behövde byta om innan och blev inplockad tidigare och stod och hängde tills det var hans tur. Jag älskar människor med självdistans och kollar ni på galan så förstår man att det har fina Robin. Kevin Walker hämtades in från publiken för att dela ut pris med Efva Attling, och efter det fastnade han i green room tills en person från hans crew röt till att de faktiskt ville tillbaka ut i salongen. Lilla söta Kevin fortsatte se ut som han aldrig skulle göra en fluga förnär, medan de blev lotsade tillbaka ut i publiken.

Bilder: Christian Hagward

Den som hängde mest i green room var Sissely Kyle. Fina Sissela, när det var dags för henne att presentera de nominerade i kategorin Årets Artist så blev det först rungande applåder när hon kom ut på scen och sedan tekniskt strul på nomineringarna. Men som hon sa själv efteråt: -Det var lika bra att det strulade när det var jag som stod där, jag tycker ju inte det är så jobbigt. Efter att Jonas Gardell fått pris för Årets Bok kom han till green room där Sissela fick sig en kram. En något stel sådan, men ändå. Om du levt under en sten senaste veckorna kan du läsa här vad som hänt, så förstår du varför jag tyckte det var fint att just de kramades, vilket hade med fler saker att göra än att jag faktiskt tycker att alla ska vara snälla.

Bilder: Christian Hagward

Kvällens skräll var Pussy Riot som flugit in enbart för att dela ut pris för Årets Homo. Har du ingen aning om vilka de är? Läs här! Fördomsfull som jag är hade jag förväntat mig två stenhårda punkfeminister med tatueringar och stål i blicken, men möttes av två små, tystlåtna söta tjejer, och ska jag vara helt ärlig är jag inte helt klar över deras sexuella läggning. Men vet ni vad, jag kommer inte googla fram hur det ligger till heller. Det känns inte så viktigt vilka de väljer att älska.

Jag och min fina Christine

Eftersom jag jobbade har jag dålig koll på vilka som faktiskt vann vad, men tur för mig, och er som inte var där, så sänds galan på TV4 på lördag den 8e feb, kl 21.30. Bulla upp med godis, glatt humör och lite gay feeling! Det kommer jag göra!

Och efterfesten? Efter att ha sprungit runt i mina klackar sedan 16.30 och blivit klar runt 01.00 så tog jag faktiskt bara ett varv, kollade på alla som hade jättekul, hoppade in i en taxi och åkte tacksamt hem till sängen. Och drömde om Jean Pierre Barda, som under kvällen i keps och med en cigg i handen hade visat mig sitt fantastiskt fina nagellack i guld. Också han tre äpplen hög.